fladdermöss och människor

Fladdermöss och människor

 

Av Sveriges 19 beskrivna fladdermusarter är 9 arter rödlistade. Alla är dock fredade enligt 3§ jaktlagen och fridlysta enligt Artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Dessutom har Sverige förbundit sig att främja fladdermusbestånden och skydda fladdermössens jaktområden och boplatser enligt det internationella avtalet EUROBATS. Detta innebär att man inte får skada eller störa fladdermöss eller förstöra deras boplatser. I EU:s Habitatdirektiv anges fyra arter för vilka Sverige har skyldighet att skapa särskilda bevarandeområden: större musöra, dammfladdermus, bechsteins fladdermus och barbastell.

 

Detta innebär att alla ingrepp i naturen eller förändringar som kan tänkas påverka fladdermöss måste utredas. Har ni problem med fladdermöss i ert hus eller ska bygga om? Kontakta Naturvårdsverket, länsstyrelsen eller närmaste kommunekolog. Det går också bra att mejla oss för råd.

 

 

Ända sen människan blev bofast har fladdermöss följt oss. De bor i våra hus och jagar i kulturlandskapet. Betesmarker, glesa skogar och hagar har länge varit favorittillhåll för fladdermöss. Men i takt med att städer växer och fler människomagar ska mättas ökar problemen för många fladdermöss. Boskapens avmaskningsmedel och mediciner påverkar insekterna negativt, skogsbruket fragmenterar och utarmar skogen och de gamla gårdsbruken läggs ner till förmån för monokulturella jätteodlingar. Ett problem som har blivit mycket tydligt de senaste åren är den ökade belysningen. Allt från villatomter till kyrkfasade ska lysas upp och fladdermössen flyr. Endast ett fåtal arter blir kvar och jagar insekter i lampornas sken. Mångfalden och ekosystemet rubbas.

 

De senaste tio åren har det skett en enorm utbyggnad av vindkraftverk, vilket har visat sig drabba fladdermöss. Mycket pekar på att fladdermöss faktiskt söker sig till vindkraftverken i jakt på insekter, och de omkommer antingen via direktkontakt med rotorbladen eller genom lungskador orsakade av snabba tryckförändringar som sker nära rotorbladen. Lyckligtvis börjar man nu kunna ringa in problematiken och identifiera utsatta arter samt känsliga områden och tidpunkter. Det är särskilt de högtflygande och flyttande arterna som är i riskzonen och nio av tio olyckor sker under varma, vindsvaga sensommarnätter. Genom att stänga av verken vid dessa tidpunkter kan problemen minimeras.

 

Varför ska vi värna om fladdermöss?

 

Ett svar är att det finns även pengar att spara. För några år sedan räknade man ut att fladdermöss årligen bidrar med ekosystemtjänster för 170 miljarder kronor i USA. De äter bland annat skadeinsekter på bomullsplantager och vinodlingar och fler och fler bönder börjar nu skapa förutsättningar för att locka fladdermöss till sina odlingar. Insektsätande fladdermöss äter också sjukdomsbärande myggor. Sjukdomar som denguefeber, west-nilefeber och malaria sprids av myggor och hålls antagligen i vissa områden i schack av fladdermöss. Men framför allt är fladdermöss viktiga pollinerare och fröspridare. Fladdermössens pollinering av durian i Thailand och Malaysia är värd drygt 900 miljoner kronor årligen, och då är durian bara en av många fladdermuspollinerade fruktträd i Sydostasien.

 

 

 

Johan Eklöf (C) All rights reserved. Photo (C) Jens Rydell.